I morse frågade vår Herre Jesus mig mjukt, medan jag var hemma: ”Vill du komma till Min övervåning?”
Jag svarade: ”Låt det ske enligt Din heliga vilja. Men jag är inte värdig.”
”Jag vill att du kommer och tröstar Mig. Jag mår väldigt bra när du är i Min närvaro”, sade Han.
Senare, när jag kom till kyrkan för söndagens heliga mässa, sade Han: ”Efter trosbekännelsen, fall på knä och kom!”
”Valentina, du tröstar Mig. Hur Jag blir förolämpad av kyrkan, av människorna, av världen. Jag mår mycket bättre när du är här hos Mig för att trösta Mig, eftersom du är så djupt emotionell. Du tar verkligen allt till ditt hjärta.”
Jag sade: ”Åh Herre Jesus, jag är så ledsen.”
Jag blir så djupt rörd av hur mycket vår Herre Jesus lider för oss. Det upprepas: Hans offerlidande.
Sedan talade Han till mig om kriget, Han sade: ”Ryssland vill ha krig till varje pris. Kina och andra väntar. Säg åt människorna att be, att ångra sina synder och att vara i frid.”
Idag talade Han också med mig om den katastrofala olyckan som inträffade i Nepal.
Han sade: ”Människorna undrar varför allt detta hände, och de försöker räkna ut att det beror på glaciärsmältningen. Men detta är redan en del av Min rening av världen.”
Sedan visade Han mig en grotta djupt nere i jorden, blockerad av sten och lera.
Han sade: ”Valentina, Mitt barn, vet du att det finns många själar där? De dog för att de inte hade någon luft? De begravdes av stenarna och leran.”
Jag sade: ”Herre, jag tycker så synd om människorna — så många av dem dog.”
Han sade: ”Det är därför Jag ger dig extra lidande för att rädda dem. Jag är mycket ledsen över att Jag ger dig detta extra lidande, men det är för att rädda deras själar. De dog obötlika och oförberedda. De visste inte att detta skulle hända dem. Många katastrofer sker, och kriget hänger alltid där.”
Vår Herre var mycket emotionell när han berättade allt detta för mig.
Under veckan led jag av en skarp smärta i sidan. Jag hade aldrig haft denna smärta förut. Det bultade och bultade hela natten, utöver smärtan i mina ben.
Sedan tackade Vår Herre mig. Han sade: ”Jag tackar dig för att du lider så mycket för Mig. Men Jag vill ha dig här (i Översta rummet) så att du upplever och berättar för andra hur Jag lider. Vårt lidande är ett.”
”Se, du lider, Jag lider – vi förenas till ett. Jag vill att du alltid förblir ödmjuk i Min närvaro. Alltid.”
Vår Herre var mycket slappt klädd, bar trasiga kläder fulla av hål. Han ger så mycket av Sig själv att Han inte har någon energi kvar, och Han upprepar detta varje gång vid den heliga mässan. Han offrar Sig själv ända till det sista andetaget Han har inom Sig, vilket Han ger för att rädda oss. Sedan återfår Vår Herre långsamt, långsamt sin energi.
När jag är med Vår Herre bevittnar jag djupet av Hans lidande, och ändå vet jag att Han är Allsmäktig Gud och allmäktig. Här är jag som en liten mask inför Honom. Jag är mycket medveten om detta, och jag kan inte tro det själv. Allt detta började 2003, när jag var i Översta rummet för första gången.
Han sade: ”Berätta för människorna att Jag börjar rena världen. Var glada och hoppfulla eftersom vi snart går in i en Ny Era. Den är inte långt borta.”
Jag är rädd för att fråga Vår Herre när detta kommer att hända.
Han sade sedan: ”När du går ner till din kyrkbänk, knäböj igen – titta inte på andra. Oroa dig inte för människorna runt omkring dig. Alla bör knäböja eftersom ni alla är syndare.”
Han sade till mig tidigare när vi bad andra böner: ”Du bör vara på dina knän eftersom du är i Min Heliga Närvaro. Alla ni, ni är i Min Heliga Närvaro!”
Kommentar: Särskilt i början av mässan, när vi reciterar ’Kyrie Eleison, Kriste Eleison’, ber vi vår Herre att vara barmhärtig mot oss. Vi bör knäböja i vördnad för vår Herre, men folk står alla upp.
Medan Fader Vår reciteras och förberedelserna börjar för utdelningen av den heliga kommunionen, sade Herren Jesus: ”Gå tillbaka, knäböj, ta emot Mig, och när ni återvänder (till bänken), offra tillbaka till Mig.”
”Jag har så många saker som jag kan använda er heliga kommunion till – för att rädda andra.”
Vår Herre var mycket sorgsen när han sade: ”Se på människorna, de tar emot Mig som en vana, de flesta av dem kommunion i handen och utan ånger. De är inte ledsna, det är bara som en vana. Folk tänker: Alla andra går, så jag går också.”
Han sade: ”Föreställ dig hur många förolämpningar Jag får, och det är smärtsamt för Mig. Försök att göra gottgörelse för dem, eftersom präster och biskopar inte längre undervisar folket.”
Många tror att det att säga ångerbönen i början av den heliga mässan innebär att de inte behöver gå till bikten. Nej, varje person behöver bekänna sina synder individuellt för en präst och få absolution.
Vår Herre bad om böner och att man skulle vara trogen honom.
Han sade: ”Snart kommer en ny fredens era. Var modiga och glada. Se fram emot det.”